Frågor och Svar
Här listar vi de vanligaste frågorna vi brukar få. Klicka på en kategori för att komma direkt till frågorna.
HÄLSA | KOST | RÖRELSE | ALKOHOL & DROGER | SAMTAL & COACHING | UTBILDNING & UTVECKLING
Hälsa
Fråga: Om jag skall få bättre hälsa, vad skall jag börja med, kost eller rörelse?
Svar: Vi rekommenderar att börja med rörelse och sedan brukar det andra komma naturligt. Vi blir oftast inte lika sugna på dåligheter när vi ökar konditionen vi blir fysiskt starkare och då gör vi också klokare val. Rör vi på oss så sover vi oftast också bättre.
Fråga: Finns det något tecken på om jag håller på att få diabetes 2 som jag skall vara observant på?
Svar: Ofta kan det börja med att vi blir väldigt törstiga och sötsugna.
Fråga: Hur kan kost och rörelse vara negativt för hälsan?
Svar: När det gäller kost är det om vi äter för mycket tomma kalorier i form av fett och socker. Om du tränar alldeles för mycket utan att lyssna på kroppens signaler för återhämtning kan skador uppstå.
Fråga: Jag har ett stillasittande arbete och lite för högt blodtryck, kan regelbunden fysisk aktivitet sänka blodtrycket?
Svar: Genom att vara fysiskt aktiv kan du både förebygga utvecklingen av högt blodtryck och sänka blodtrycket. För att uppnå en blodtrycksänkande effekt är träningstider från 30-60 minuter lämpliga 3-5 gånger per vecka. Lämpliga aktiviteter är då raska promenader, stavgång, simning, jogging mm. Efter fyra till sex månaders träning har du uppnått maximal blodtryckssänkande effekt.
Fråga: Jag sover dåligt och vaknar alldeles för tidigt, blir stressad och har svårt att somna om igen. Vad skall jag göra?
Svar: Den största enskilda orsaken till dålig sömn har visat sig vara fysisk inaktivitet. Efter att ha rört på dig sover du bättre och i en djup sömn sjunker stresshormonnivåer och uppbyggande reparerande hormoner aktiveras.
Fråga: Jag har ett stillasittande arbete och får ofta ont i ryggen och nacken, vad kan jag göra för att det skall bli bättre?
Svar: Ryggen mår bra av balans mellan rörelse och vila, att sitta är mer belastande för ryggen än att stå upp. När du sitter länge belastas diskarna, blodcirkulationen försämras och ryggen blir stel. Du kan också få ont i ryggen av stress, som kan påverka hela kroppen. Vid stress spänner sig muskulaturen särskilt i rygg och nacke. Stressen kan leda till att du hela tiden har en extra spänning i musklerna vilka inte ens slappnar av under natten. Vila är viktigt, lika viktigt är det att röra på sig när man har ont i ryggen. Rörelse bidrar till läkningen, genom att variera de rätta rörelserna (ej smärtsamma) och vila kan man förebygga och behandla ryggbesvär.
Kost
Fråga: Vilken dietmodell rekommenderar ni?
Svar: Vi rekommenderar tallriksmodellen tillsammans med kostcirkeln. Ät tre mål mat per dag samt två mellanmål.
Fråga: Vill ha snabba resultat, hur gör jag?
Svar: Rör på dig varje dag och ät riktig mat. Utöka mängden grönsaker och frukt, minska på snabba kolhydrater och fett. Ät ca 1700 kcal/dag beroende på hur mycket du rör på dig.
Fråga: Var hittar jag enkla recept på den kost ni rekommenderar?
Svar: Det finns en härlig kokbok som Hjärt & Lungfonden har givit ut, Alla Hjärtans kokbok. Ica på nätet har också många bra och goda recept.
Fråga: Hur påverkar det min kropp med långa uppehåll mellan måltiderna?
Svar: Tyvärr sker då den effekt som vi har kvar sedan urminnes tider, vi lagrar fettet eftersom kroppen inte vet när den skall få mat igen. Det resulterar i att vi går upp i vikt trots att vi inte äter. Därför viktigt att äta regelbundet.
Fråga: Vilket är det viktigaste målet?
Svar: Vi brukar säga, “ät frukost som en Kung, lunch som en Prins och middag som en kyrkråtta”. Samtidigt handlar det också om hur din arbetsdag ser ut, om du har ett stillasittande eller ett fysiskt krävande jobb.
Fråga: Hur många ggr rekommenderar ni att äta per dag?
Svar: Tre mål mat per dag samt två lättare mellanmål.
Fråga: Har svårt att äta frukost, finns det något att göra så jag lättare kan äta frukost?
Svar: Det är oftast lättare att äta när man har varit igång ett tag. Ta en promenad på morgonen och ät frukost när du kommer tillbaka. Testa gröt, det kan vara lättare att äta.
Fråga: Vad är viktigt att tänka på när jag läser vad en produkt innehåller?
Svar: Att börja läsa uppifrån på innehållsförteckningen för det som det finns mest utav står först. Finns en väldigt bra beskrivning på Icas hemsida om du vill läsa mer.
Fråga: Jag äter pasta med grönsaker, är det bra?
Svar: Om du väljer fullkornspasta som innehåller mer fibrer och har en långsammare frisättning av kolhydrater så blir det bra. Det ger ett lägre GI vilket anses värdefullt för att hålla vikten och öka kroppens känslighet för insulin. Grönsaker är alltid bra mat, vissa innehåller mer energi som t ex bönor, majs och ärtor. Rotfrukter och lök är bra och kan ätas i obegränsade mängder. Sallad och gurka är i princip bara vatten, tomaten innehåller antioxidanter så kallade lyckopener.
Fråga: Det pratas mycket om GI (glykemiskt index), kan ni förklara vad det är?
Svar: Ett livsmedels glykemiska index definieras först och främst som dess frisättning av socker ut i blodbanan under en två timmarsperiod, i jämförelse med referenssubstans, oftast vitt bröd. Värdena ligger vanligtvis mellan 20, vilket är ett mycket lågt index, och 140 som är ett högt värde. Värden under 60 anses som lågt och värden över 90 är högt. Kost med lågt GI gör det enklare att kontrollera blodsocker-nivån, sötsuget minskar.
Fråga: Varför längtar jag efter onyttiga saker när jag är akut hungrig och inte efter riktig mat?
Svar: Förmodligen för att du har lågt blodsocker och längtar efter något som du lärt dig snabbt återställer nivån. Kroppen har ingen inbyggd vishet utan det handlar mer om inlärningseffekter. Har du vant dig vid att det känns bra med choklad, chips, korv mm. som exempel är det lätt att ta till det när du blir akut hungrig. Du kan dock träna in andra beteenden genom att börja äta frukt och grönsaker när den akuta hungern sätter in. Det är bra att äta regelbundet så du inte blir akut hungrig.
Rörelse
Fråga: Vad händer om jag går 30 minuter varje dag?
Svar: Du minskar risken för att drabbas av ett antal Livsstilsrelaterade sjukdomar så som; hjärt- och kärlsjukdomar, Diabetes typ II, fetma, benskörhet mm.
Fråga: Måste jag ha gympaskor när jag går till jobbet eller prommenerar?
Svar: Nej, men en bra sko är ett skönt stöd och bra stötdämpning för fötterna.
Fråga: Vilken är bästa motionen för att få ut så mycket som möjligt av tiden?
Svar: Den träning eller aktivitet som blir av. Allt vi gör är på plus sidan. Är det dessutom roligt så är det större chans att vi fortsätter. Tränar vi på morgon är det också större chans att det blir av. Studier visar att de som tränar på morgonen oftast fortsätter med sin träning. Förbränningen är också som bäst då.
Fråga: Vad skall jag göra om jag tycker det är tråkigt och jobbigt med träning?
Svar: Först och främst, hitta något som du tycker är kul, att göra det tillsammans med någon brukar underlätta. Promenera, cykla, ta trapporna i stället för hissen hitta smygmotionen som gör att du inte upplever det som träning. Låt det bli en del av din vardag till och från jobbet.
Fråga: Är det någon rörelse/fysisk aktivitet som är direkt skadlig?
Svar: Nej, det skadligaste är inaktiviteten.
Fråga: Jag har dåliga knän och kan bara promenera. Hur skall jag motinera?
Svar: Om man nu bara kan promenera med sina dåliga knän är det faktiskt inte alls ett dåligt alternativ. Idag är forskarna överens om att hård motion är helt i sin ordning för den som kan och orkar med det, men för många är faktiskt en rask promenad helt tillräcklig. För den som inte kan promenera eller springa kanske det är lättare att cykla, då avlastas knäna från kroppsvikten som istället tas om hand av cykelsadeln.
Fråga: Är motion kortare än 40 minuter värdelös?
Svar: Det viktiga är att vi rör på oss. Hur lång tid du bör investera i dig själv och lägga på träning beror på vad du vill uppnå. Desto mer tid du lägger på motion desto mer bygger du upp kroppen. Motion 2-4 ggr per vecka i 40 minuter kommer bygga upp din kropp. Vi pratar om en minimigräns på 30 minuters promenad per dag för att vi skall må bra, lägger du mer tid så förbättras resultatet.
Fråga: Så fort jag börjar motionera står jag stilla i vikt. När jag slutar motionera går jag ner i vikt. Vad beror det på?
Svar: Motion bygger upp muskelmassan, och musklerna väger en hel del. Även om vikten inte har gått ner har kroppssammansättningen ändrats till det bättre, fettmängden minskat och muskelmassan ökat. Det kan också vara så att du äter mer när du tränar och då ändras inte vikten så mycket. Vill du träna och minska i vikt är det viktigt att tänka på vad du äter.
Alkohol och Droger
Fråga: Är du orolig för en anställd, eller misstänker du att någon av dina anställda dricker för mycket eller tar droger?
Svar: Dokumentera det du ser och datum. Samla fakta. Se över din alkohol och drogpolicy. Lita på din magkänsla, den brukar vara rätt Ring oss på Bra Balans Företagshälsovård så hjälper vi dig.
Fråga: Hur ser jag om någon har problem?
Svar: Signalerna kan vara många och olika. De klassiska är försovning, korta sjukskrivningar, ursäkter, förklaringar, trötthetssymtom, förändringar i beteende eller humör. Det kan också vara precis tvärtom, överprestation, ställer alltid upp för att kompensera dåligt samvete.
Fråga: Vad är jag skyldig att göra som företagare?
Svar: Du är skyldig att erbjuda hjälp med rehabilitering om en medarbetare mår dåligt, oavsett orsak. Det gäller även alkohol och droger, men du är inte skyldig att bekosta en behandling. Det finns olika typer av hjälp att få genom kommunen.
Fråga: Är du orolig för att du själv dricker för mycket och vad gör man då?
Svar: Gör en ärlig inventering av hur mycket du dricker och vad det ger dig för konsekvenser. Du är varmt välkommen att prata med oss på Bra Balans Företagshälsovård och naturligtvis kan du vara anonym. Vi har tystnadsplikt.
Fråga: Vad är för mycket?
Svar: För mycket är om mitt alkoholintag ger mig negativa konsekvenser, fysiskt, psykiskt, rättsligt och själsligt. Det är kanske inte alltid viktigast hur mycket jag dricker, utan när, hur och varför jag dricker.
Fråga: Hur vet jag om jag är i riskzonen?
Svar: Prata med oss på Bra Balans Företagshälsovård.
Samtal och coaching
Fråga: Varför gå i samtalsterapi eller coaching?
Svar: Ibland hamnar vi i livssituationer där vi känner tomhet, stress, kaos, längtan eller meningslöshet. I dessa lägen behöver vi hjälp att hitta ny kraft och energi och det kan hjälpa med att få prata med någon professionell som kan se och förstå mig. För att vi ska må bra som människor är det viktigt att även ta hand om själen, inte bara den fysiska kroppen även om allt hänger ihop. Det kan finnas många anledningar till att gå i samtalsterapi, t ex;
- Att hitta balans i livet
- Relationsproblem, med partner, familj, föräldrar, kollegor, chef
- Gränssättningar, vad vill jag, vad vill jag inte, vad är ok för mig?
- Depression, stress, utmattning
- Kris, sorg
- Större säkerhet, bättre självförtroende och självkänsla
- Finna mål och mening med mitt liv, vad vill jag egentligen?
- Hur vill jag leva mitt liv för att vara sann mot mig själv?
Fråga: Vad är skillnad mellan samtalsterapi och coaching?
Svar: Samtalsterapi är ofta en längre process där man arbetar på ett djupare plan med det omedvetna. Coaching handlar oftast om att medvetet uppnå ett önskat resultat under en begränsad tid. Många gånger går det att kombinera samtalsterapi och coaching, det är viktigt att terapeuten/coachen kan skilja på vad som är vad.
Fråga: Behöver jag förbereda mig på något sätt?
Svar: Du behöver inte förbereda dig vid samtalsterapi, vi möter dig där du befinner dig och sedan arbetar vi framåt.
Fråga: Ge mig några exempel på anledningar till att gå i coaching:
Svar:
- För att utveckla sitt ledarskap, bli en bättre ledare.
- Uppnå specifika resultat på jobbet.
- Tydliggöra sin roll i en arbetsgrupp.
- Förberedelse för en ny tjänst.
- Söka nytt arbete
Fråga: När är coaching användbart?
Svar: Om du tvivlat/ifrågasätter dina val i livet och söker förändring, men upplever att det är svårt att fatta nya beslut på egen hand. En coach hjälper dig att utforska dina mål, behov och drömmar på ett effektivt sätt genom att ge dig tydligare fokus och större medvetenhet om dina val. Gå från tanke till handling
Fråga: För vem är coaching menat för?
Svar: Alla som söker förändring och vill ta nya steg i livet.
Fråga: Hur går det till?
Svar: Vid första mötet går vi igenom din nuvarande situationen och vad samtalen konkret ska handla om. Genomgången är viktigt för att nå önskat resultat. Mötena innehåller sedan samtal där coachen ställer relevanta frågor som ger dig möjlighet att identifiera och utforska dina drömmar, mål och behov, för att bli medveten om din fulla potential.
Fråga: Hur långt är ett samtal?
Svar: 60 min
Fråga: Behöver jag förbereda mig för coaching?
Svar: Det en fördel om du vet på ett ungefär vad du vill nå för resultat men inte nödvändigt.
Utbildning & utveckling
Fråga: Vilka utbildningar har ni?
Svar: Vi kan erbjuda ett flertal utbildningar inom arbetsmiljöområdet, fråga oss gärna ang. era önskemål så svarar vi inom 24 timmar (vardag).
Fråga: Kan nu utföra utbildning eller utveckling hos oss?
Svar: Om ni är tillräckligt många, minst 10 personer så kan oftast utbildning och utveckling genomföras hos er.
Fråga: Får vi något diplom eller liknande efter genomförd utbildning?
Svar: Varje deltagare erhåller ett diplom eller liknande efter genomförd utbildning.